Solnoder

Räkna på din egen plats

Den här sidan förklarar varför och hur. Vill du bara veta hur stor panel och hur många batterier du behöver där du bor, använd solcells­kalkylatorn: välj trädlinje och firmware, så räknar den ut resten för ditt län.

Varför sol?

En repeater gör mest nytta högt upp med fri sikt: på en höjd, i en mast, vid en skogskant mot en dal. Där finns sällan ett eluttag. En solcells­driven repeater kan stå där den behövs i stället för där det råkar finnas ström, och den fortsätter fungera när elnätet ligger nere.

Priset är att den måste klara sig själv hela vintern. En repeater på solcell klarar sommaren nästan oavsett hur den byggs; det är vintern som avgör hur stort batteri som behövs och hur panelen ska sitta. Siffrorna på den här sidan gäller ett vanligt bygge med Clas Ohlsons panel där du bor, och de är räknade för den sämsta vintern på fem år, plus 50 procent marginal, avrundade uppåt. Laddaren är inställd på 5,0 V. En vinter av det slag som kommer en gång på hundra år klarar de inte säkert.

Det korta svaret

Siffrorna på sidan är räknade för en punkt i Västra Götaland (58,3° N). Kust och inland, skog och fjäll kan skilja mycket inom samma län.

  • Panelen står lodrätt mot söder och träden når upp till 20° över horisonten: 24 000 mAh. Det väntade behovet är 11 900 mAh och det pessimistiska 23 700 mAh, båda med 50 % marginal; rekommendationen täcker det pessimistiska.
  • Träd upp till 30°: inget batteri upp till 24 000 mAh räcker.
  • Med officiell MeshCore-firmware i stället för ström­spar­versionen EasySkyMesh, träd upp till 20°: inget batteri upp till 24 000 mAh räcker.

Det som ändrar behovet mest är trädlinjen, panelens vinkel och hur mycket ström firmwaren drar. Hur dålig en enskild vinter är betyder mindre.

Utmaningen: vintern

Instrålning mot en lodrät panel mot söder, kWh/m² per dag, medel per månad 2005–2023 (PVGIS):

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
0,771,723,303,983,613,523,433,293,192,261,030,57

Punkterna nedan gäller referensfallet Jönköping (57,8° N). Längre norrut är vintern mörkare och solen lägre; längre söderut tvärtom.

  • December ger 19 procent av junis ljus. En vanlig decemberdag ger 0,31 kWh/m², och varje vinter har en period på fem, sex dagar under 0,1.
  • Middagssolen står bara cirka 10° över horisonten i början av december, 9° vid vinter­solståndet och cirka 15° i slutet av januari.
  • Bakom en trädlinje på 20° kommer ingen direkt sol alls från slutet av oktober till mitten av februari. Bakom 15° gäller det ungefär 10 november till början av februari. Då lever panelen bara på ljuset från himlen.
  • Med en trädlinje på 20° runt om ger panelen per kilowatt märkeffekt 79 Wh per dag i december och 119 Wh i januari. Med fri horisont är det 656 och 912 Wh. Träden tar alltså bort nästan 90 procent av december och januari.

Underskottet på vintern är därför inbyggt: i simuleringen byggs det upp varje vinter från ungefär mitten av november till slutet av januari. Hur djupt det blir varierar mycket mellan vintrarna; metodbeskrivningen, som nås från kalkylatorn, räknar igenom ett exempel.

Hjälper det att panelerna är kalla?

Det stämmer att en solcell ger mer i kyla, men för vintern spelar det nästan ingen roll. Siffrorna gäller referensfallet Jönköping.

Värde
Cellen vid −5 / −10 °C jämfört med databladets 25 °C+11 % / +13 %
Vinsten som faktiskt kommer batteriet till godo, december–februari+5–6 %
Instrålning i december jämfört med juni19 %
Energi i december jämfört med juni, allt inräknat21 %
  • Vinsten räknas per enhet solljus, och solljuset är litet. Den låga solen tar bort cirka 2 500 Wh per kWp och dag jämfört med juni; kylan ger tillbaka cirka 40.
  • En solbelyst panel är 10–20 °C varmare än luften, och de soliga vinterdagarna är oftast de mildare. När vinterns energi faktiskt kommer är cellerna därför runt +9 till +12 °C, inte −5.
  • Svagt grått ljus omvandlas några procent sämre, vilket äter upp det mesta av köldvinsten.

Det som verkligen styr vinterskörden är trädlinjen, som tar bort cirka 90 procent av december bakom 20°, och nysnö på marken, som kan ge upp till 15 procent mer i januari på en lodrät panel.

Laddning av kalla celler

Vid så små strömmar är risken begränsad men inte noll. Inga publicerade tester täcker så låga laddströmmar mellan 0 och −10 °C. Utifrån de data som finns hamnar gränsen ungefär vid 0,15–0,25 C vid −10 °C (1 C betyder att hela kapaciteten laddas på en timme). Vanlig vinter­laddning av ett paket på 7 000 mAh ligger på 0,02–0,03 C, långt under. De ljusaste dagarna, ungefär en på tjugo, når den bästa timmen 0,24–0,33 C. Ett större paket eller en laddström begränsad till 1 A sänker toppen, och bakom en trädlinje på 20° är strömmarna i december och januari ungefär tio gånger mindre. Hälften av energin december–februari kommer när luften är under 0 °C, så en laddare som vägrar ladda under 0 °C kastar bort halva vintern.

Erfarenhet från ett annat kallt nät: YYCMesh, ett Meshtastic-nät i Calgary i Kanada, har haft solcellsnoder utan värme i Alberta i ungefär två vintrar, bland annat på tre bergstoppar över 2 100 meter. Cellerna laddades med låg ström genom vintrar ner mot −40 °C, utan något fel i nätet. En cell som mättes efteråt hade cirka 6 procent mindre kapacitet än nya celler. Det är erfarenhet från ett nät, inte ett kontrollerat test, och cellernas temperatur loggades inte. Det säger något om kylan, inte om batteri­storlek: Calgary ligger på 51° N, där middagssolen i december fortfarande står cirka 15° över horisonten.

Vad som krävs

I korthet, för en nod som ska klara sig själv:

  • Panel: Clas Ohlsons panel (urplockad, bara solcellsarket), lodrät mot söder om ingen borstar bort snön, och så fri sikt mot söder som platsen tillåter.
  • Batteri: litiumjon, minst två celler parallellt, med skyddskort, i en isolerad låda. Storleken beror på trädlinjen och var i landet noden står; se tabellerna nedan.
  • Laddare: en MPPT-solladdare (CN3791), inställd på 5,0 V med Clas Ohlsons panel. Undvik laddare som slutar ladda under 0 °C: hälften av vinterns energi kommer när det är minusgrader.
  • Firmware: en strömsnål repeater. Med EasySkyMesh drar den cirka 4,5 mA i snitt, med officiell MeshCore cirka 7,1 mA, och det ändrar batteri­behovet ungefär två gånger om.
  • Radio: Seeed XIAO nRF52840 med Wio-SX1262, och inget annat som drar ström på batteriet.

Detaljerna står under Vad siffrorna förutsätter.

Clas Ohlsons panel, och om du köper en annan

Clas Ohlsons panel håller på att gå ur sortimentet, men många har redan en. Siffrorna för den kan vägleda dig när du väljer en annan panel:

Clas Ohlsons panel
Märkeffekt enligt butiken15 W
Verklig effekt i full sol, uppmättcirka 10 W
Tomgångs­spänning i full sol, beräknad från fälttestetcirka 6,4–6,6 V
Inomhus bakom två glasrutor, 4 november kl. 13.045,90 V tomgång, 1,12 A kortslutning, cirka 4,7 W

Väljer du en annan panel:

  • Räkna med verklig effekt, inte märkeffekt. Clas Ohlsons panel ger cirka två tredjedelar av sin märkeffekt i full sol. En panel som verkligen ger cirka 10 W ger ungefär samma vinterskörd som i tabellerna; en mindre panel behöver ett större batteri.
  • Spänningen ska passa laddaren. Tabellerna förutsätter Clas Ohlsons panel (cirka 6,4–6,6 V tomgång i full sol) och CN3791 inställd på 5,0 V. CN3791 laddar bara när panelens tomgångs­spänning är över cirka 1,02 gånger inställningen; ställs den för högt startar laddaren bara i starkt ljus och missar vinterns svaga ljus. Har din panel en annan spänning ställer du in laddaren efter den.
  • Mät den själv innan vintern: tomgångs­spänningen i sol, utomhus, utan något anslutet.

Hur stort batteri

Vill du räkna på en annan panel eller ett annat antal celler? Använd solcells­kalkylatorn: välj trädlinje och firmware, och dra i reglagen.

Efter batteriets kapacitet

Panelen lodrät mot söder. Dagar i totalmörker är hur länge batteriet ensamt håller repeatern igång utan någon sol alls, med kyla, urladdnings­gräns, åldrande och själv­urladdning inräknat. Klarar betyder att batteriet aldrig går under 3,4 V under den sämsta vintern på fem år, med marginalen. Snö på panelen är inte med i tabellerna; se Snö och frost. Utan träd betyder att bara terrängen runt platsen skymmer; i kuperade trakter längre norrut skymmer den ensam en stor del av vintersolen.

BatteriDagar i totalmörkerKlarar en dålig vinter medOm beräkningen är för optimistiskMed officiell firmware
3 000 mAh16bara utan trädbara utan trädbara utan träd
6 000 mAh32bara utan trädbara utan trädbara utan träd
9 000 mAh47träd upp till 10°bara utan trädbara utan träd
12 000 mAh61träd upp till 20°träd upp till 10°bara utan träd
15 000 mAh75träd upp till 20°träd upp till 10°träd upp till 10°
18 000 mAh89träd upp till 30°träd upp till 10°träd upp till 10°
24 000 mAh115träd upp till 30°träd upp till 20°träd upp till 15°

47 dagar (9 000 mAh) är fler än den längsta solfria period som uppmätts i referensfallet Jönköping. De långa underskotts­perioderna bakom träd är dunkla, inte mörka: panelen ger lite varje dag.

Efter trädlinje och panelvinkel

Batteri i mAh för den sämsta vintern på fem år, med EasySkyMesh om inget annat står. Inom parentes hur mycket beräkningen kan slå fel. Bygg aldrig med färre än två celler (6 000 mAh med 3000 mAh-celler), vad tabellen än säger: laddaren ger upp till 2 A, mer än en ensam cell brukar tåla.

Trädlinje, högsta punkt från sydost till sydvästLodrät, söder60° lutning, söder40° lutning, söderLodrät, officiell firmware
Inga träd, bara terrängen runt platsen900 (700–1 600)600 (500–1 200)500 (500–1 000)1 900
Trädlinje 10°7 400 (4 800–11 400)2 000 (900–7 500)900 (500–4 400)14 300
Trädlinje 15°10 400 (6 200–19 700)2 400 (1 000–9 800)1 000 (500–5 100)21 800
Trädlinje 20°11 900 (7 500–23 700)3 000 (1 200–11 200)1 100 (500–6 000)24 800
Trädlinje 30°16 000 (10 800–31 300)5 300 (2 400–14 700)1 800 (800–8 300)32 000
Trädlinje 50°32 300 (22 900–66 700)15 300 (10 400–29 900)9 200 (5 000–19 800)64 200
  • Mät trädlinjen: ställ dig där panelen ska sitta, öppna en lutnings­mätare (klinometer) i telefonen, svep från sydost via söder till sydväst och notera den högsta vinkel där träd, hus eller berg skär av himlen.
  • Lutning och snö: en lutad panel ser mycket mer himmel och behöver därför mycket mindre batteri under en trädlinje, men bara om någon borstar bort snön. En panel på 60° håller snön ungefär lika länge som en på 40°; bara en lodrät panel blir oftast fri av sig själv (se Snö och frost). Varje dag under snö kostar cirka 154 mAh (EasySkyMesh) eller 242 mAh (officiell firmware), så tre veckor med snö kräver cirka 3 200 mAh till, före marginalen. För en plats som ingen besöker på vintern: använd den lodräta kolumnen.
  • Riktning: söder är bäst. Sydväst ändrade behovet lite med fri horisont i den första beräkningen och har inte räknats om. Mot väster fungerar inte, se fälttestet nedan.

Vad ett fälttest i Jönköping visade

Ett fälttest från 17 oktober till 13 november 2026 mätte en riktig laddar­uppställning under senhösten. Omgång 2 använde Clas Ohlsons panel, men med en annan laddare (en billig linjär HW-736 i stället för CN3791) och inomhus bakom två glasrutor, så testet prövar inte beräkningens siffror. Det visar hur en liten verklig solcells­uppställning beter sig på senhösten.

Uppställning: panelen lodrätt i ett söderfönster inomhus, bakom två gamla glasrutor. Laddaren HW-736, en billig linjär laddare som behöver cirka 4,7 V från panelen innan någon ström går. Två billiga 18650-celler parallellt. Ett motstånd på 531 Ω som last, cirka 7,5 mA eller 180 mAh per dygn, i stället för en repeater med XIAO nRF52840 och Wio-SX1262 utan hård strömsparning. Ljuset mättes av en väderstation på taket med en vågrät sensor som visar cirka 25–35 procent för lite, så de siffrorna visar vädrets form, inte absoluta värden.

Omgång 1, en liten trädgårds­lamps­panel på 1,5 W (8 × 15 cm):

FörhållandenResultat
Natt, ingen solbatteriet tappar cirka 180 mAh per dygn, mycket jämnt
Klar dag, 18 oktoberminst 760 mAh in, topp 208 mA, cirka 1 W
Soliga dagar, 28–29 oktobercirka +280 till +300 mAh netto per dygn (450–480 mAh från panelen, cirka 2,5 dygns last)
Mest grå vecka, 22–27 oktoberpanelen gav cirka 90 mAh per dygn, halva lasten
Mörkgrå dag, 1 novemberpanelen gav i stort sett ingenting
Nio dygn, 23 oktober–1 novembergick jämnt ut med ungefär en solig dag av tre eller fyra
Samma panel mot väster, med en kulle i öster3–6 mA mot upp till 208 mA mot söder, cirka 40 gånger mindre

Omgång 2, Clas Ohlsons panel (från 4 november, samma laddare, celler och last). Den 4 november kl. 13.04, inomhus bakom glaset och med cirka 145 W/m² på takets sensor: tomgångs­spänning 5,90 V, kortslutnings­ström 1,12 A, cirka 4,7 W i det ögonblicket.

FörhållandenResultat
Veckan 5–11 november, i snitt ungefär hälften av ljuset den lilla panelen behövde för att gå jämnt utpanelen täckte cirka 70–90 procent av lasten på 180 mAh per dygn
Mörka dagar, högsta ljus bara 35–60 W/m²cirka 50–100 mAh per dygn, där den lilla panelen gav noll
Bra ljusladdarens gräns på 500 mA, inte panelen, blev flaskhalsen

Det testet visade:

  • Skörden är mycket olinjär. Under en viss ljusnivå ger en linjär laddare ingenting alls, eftersom panelen inte orkar hålla spänningen över tröskeln. Clas Ohlsons panel gjorde mörka dagar från noll till 50–100 mAh. Testarna tror att en laddare som arbetar vid lägre ljus (en MPPT-laddare som CN3791) också hjälper, men det prövades inte.
  • Ett fullt batteri ser ut som att det inte laddar: laddaren drar ner strömmen nära 4,2 V och den gröna lysdioden tänds.
  • Billiga celler märkta “3000 mAh” gav ungefär hälften.
  • Jämför bara spänningar uppmätta på morgonen, efter natten och innan solen når panelen. Kvällsvärden efter laddning ligger 30–50 mV för högt.

Testarnas grova uppskattning utifrån mätningarna hittills: ett vinter­underskott från november till mitten av februari på cirka 14 Ah vid 180 mAh per dygn för den lilla panelen, och cirka 5–8 Ah för Clas Ohlsons panel i samma fönster. Båda kan vara fel med en faktor två åt endera hållet. De räknar med att Clas Ohlsons panel ger ungefär 30–50 procent mer utomhus utan glas, men det är inte uppmätt.

Vad siffrorna förutsätter

Tabellerna ovan gäller bara för det här bygget:

  • Panel: Clas Ohlsons panel, urplockad så att bara solcellsarket används. Det inbyggda batteriet, laddkortet och skymnings­sensorn är borttagna. Verklig effekt i full sol är cirka 10 W.
  • Radio: Seeed XIAO nRF52840 med Wio-SX1262, strömförsörjd från batteriet bara via XIAO:ns BAT+ och BAT−.
  • Firmware: EasySkyMesh, MeshCores strömsparande gren, repeater­bygget, med powersaving on och set radio.rxps max: cirka 4,5 mA i snitt. Officiell MeshCore med powersaving on: cirka 7,1 mA.
  • Laddare: justerbart CN3791-solladdarkort inställt på 5,0 V (aldrig 5,6 V med den här panelen), med lysdiodernas motstånd borttagna, laddström högst 2 A.
  • Batteri: litiumjon, 3,6–3,7 V, celler parallellt, med skyddskort, i en isolerad låda.
  • Montering: lodrät, mot söder, underkanten över höjden där snön driver.
  • Inget annat på batteriet: inga extra kort, inga status­lys­dioder.

Innan första vintern

  1. Mät spänningen mellan panelens två utgångstrådar i sol, utan något anslutet. Räkna med cirka 6,0–6,6 V i full sol (fälttestet mätte 5,90 V inomhus bakom glas). Visar den något annat: stanna och kontrollera att du har rätt trådar, och gå inte vidare förrän du läser cirka 6,0–6,6 V.
  2. Ställ in laddaren med ett labbaggregat på 5,0 V tills kortets MPPT-stift visar 1,205 V. Kontrollera att laddströmmen är högst 2 A. CN3791:s referens är noggrann på cirka ±2 procent, ungefär ±0,1 V, så mät sedan spänningen vid panelens anslutning medan kortet laddar och justera mot 5,0 V. 4,8 V är ännu lite bättre bakom träd, men bara om kortets spänningsfall på ingången är under cirka 0,15 V och det inte har någon seriediod före spolen; annars 5,0 V.
  3. Ta bort laddarens lysdiod­motstånd: kortets egen ström äter av det svaga ljusets skörd. Koppla laddare → skyddskort → XIAO:ns batteri­plattor.
  4. Kontrollera att en provladdning slutar mellan 4,16 och 4,25 V och börjar igen av sig själv under 4,0 V.
  5. Täck panelen och kontrollera att batteriet tappar mindre än 0,1 mA på natten.
  6. Flasha firmwaren och slå på ström­spar­inställningarna.
  7. Kör batteriet tomt, ställ panelen i sol och kontrollera att noden startar av sig själv.
  8. Montera, och se till att batteriet är fulladdat i slutet av oktober.

Ett dygns strömlogg vid batteriet innan du köper celler är värd mer än vilken beräkning som helst.

Valfritt: mät panelens spänning i svagt ljus

Hur mycket batteri som behövs beror på hur panelens spänning faller i svagt ljus, och det har ingen mätt än. Det är skillnaden mellan tabellernas låga, väntade och höga värde. Så mäter du:

  1. Inom cirka två minuter, med panelen vid samma temperatur, mät tomgångs­spänning och kortslutnings­ström vid 4–6 ljusnivåer.
  2. Dämpa hela panelen jämnt med lager av tyll eller myggnät; skugga aldrig bara en del.
  3. Täck kortslutnings­strömmar från cirka 1 A ner till cirka 0,03 A.
  4. Rita spänningen mot logaritmen av strömmen. Hur mycket spänningen stiger när strömmen tiodubblas visar vilket värde som gäller: cirka 0,85–0,9 V det låga, cirka 1,0 V det väntade, cirka 1,3 V det höga.

Snö och frost på panelen

Även en lodrät panel kan täckas av snö som fastnar på glaset genom ett tunt lager frost eller is; i ett försök i Piteå (65° N) var till och med den lodräta modulen helt täckt hela januari. Rimfrost försvinner efter en timme eller två med låg sol och behöver ingen egen marginal. Räkna med dagar utan skörd och lägg till dem innan marginalen, cirka 154 mAh per dag med EasySkyMesh och 242 mAh med officiell firmware:

Skyddad platsUtsatt höjd eller topp
Söder om 60° N2 dagar4 dagar
Norr om 60° N5 dagar8 dagar

Norr om ungefär 63° N kan en lodrät panel vara begravd i 2–3 veckor mitt i vintern; det är inte med i siffrorna. Solcells­kalkylatorn lägger till snödagarna åt dig.

Så togs siffrorna fram

Hela metoden, med antaganden, data och kontroller, finns i Solcellskalkylatorns metod. Kort:

En simulering timme för timme över de 18 vintrarna 2005–2023, med PVGIS satellitdata för instrålning och temperatur för regionens plats (Västra Götaland: 58,32° N, 12,91° Ö). Trädlinjen stänger ute den direkta solen och en del av himlen. Modellen räknar med panelens sämre verkningsgrad i svagt ljus, laddarens egna förluster och repeaterns förbrukning. Varje vinter ger det största underskott batteriet måste överbrygga. Tabellerna använder den sämsta vintern på fem år och lägger till 50 procent, avrundat uppåt till närmaste hundratal mAh.

Laddaren modelleras timme för timme vid 5,0 V: panelens spänning i svagt ljus avgör när CN3791 startar. Den första versionen av beräkningen antog att laddaren arbetade i ljus där den inte kan starta vid 5,6 V, och gav därför för låga siffror; den här sidan visar den rättade versionen. Modellen stämmer med fälttestet om fönstret i testet hade en skyline på cirka 10°, vilket visar att trädlinjen, eller horisonten, är det som betyder mest.

En oberoende ombyggnad av den nuvarande modellen, skriven enbart utifrån metodbeskrivningen, gav exakt samma värden som kalkylatorns data. Hela metoden och kontrollerna står i metodbeskrivningen, som nås från kalkylatorn.

Formeln för batteri­storleken

batteri (mAh) = (underskott / (0,92 × 0,85 × 0,90) / (1 − 0,03 × dagar/30) + snödagar) × 1,50

  • 0,92: kapacitet kvar vid −20 °C vid så liten urladdning
  • 0,85: användbart fönster, 4,2 V ner till en gräns på 3,4 V
  • 0,90: åldrande, dimensionerat för tredje vintern
  • 3 %: själv­urladdning per månad under underskotts­perioden
  • snödagar: dagar utan skörd × dygnsbehovet, där dygnsbehovet är förbrukningen × 24 h / (0,92 × 0,85 × 0,90): cirka 153 mAh med EasySkyMesh (4,5 mA) och 242 mAh med officiell firmware (7,1 mA), före marginalen (bara i kalkylatorn)
  • 1,50: marginal, och svaret avrundas uppåt

Inte med i tabellerna: snö eller frost på panelen (se ovan), och extra ljus som reflekteras från nysnö på marken. De största osäkerheterna är panelens spänning i svagt ljus (se mätningen ovan), firmwarens verkliga medel­förbrukning och den verkliga trädlinjen. Osäkerheten är stor, cirka ±25–50 procent, tills panelens beteende i svagt ljus är uppmätt.

Källor: PVGIS v5.3 (EU:s Joint Research Centre), SARAH3 timvis instrålning med ERA5-temperatur, 2005–2023; SMHI:s stationsdata för Jönköping-Axamo och Växjö; ström­mätningar av MeshCore- och EasySkyMesh-byggen på XIAO nRF52840 med Wio-SX1262; CN3791-databladet; modul­temperaturer från FMI:s fältmätningar i Sodankylä och laminat­datablad; köld­egenskaper för celler från tillverkarnas datablad och publicerade tester; fälttestet i Jönköping oktober och november 2026.

Har din solnod redan tystnat? Se Solnoden dör på vintern.